jag är så kall, det finns inget kvar.

jag ogillar hur denna stad har gjort mig till en del av den. eller hur jag har gjort denna stad till en del av mig. det finns saker som jag skäms över att jag har gjort. jag är så ledsen att jag har fått er att vara otrogna mot era flickvänner. jag är ledsen om jag på något sätt har gett er falska förhoppningar. jag ber om ursäkt att jag inte är som alla andra tjejer i denna stad..

varför kan inte livet vara lika okomplicerat som det var när man var 15? vi kollade på massa bilder idag, jag tror det är här jag hör hemma. jag längtar tillbaka. jag vet att man ska kolla framåt och inte bakåt. men det är såå svårt när man är tillbaka där allt började. usch

det gör så ont att förlora dig men jag vet att det blir bäst så.<3 (föralltid, du)

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0